Hemväg.
Sitter sedan ca åtta timmar i planet från Phuket på väg till Frankfurt. Resan har gått bra hittills trots otrevliga och allvarliga tyska flygvärdinnor. De är bara för olika de alltid vänligt leende thailändare vi nu vant oss vid... Agnes sköter sig hyfsat, förutom då hon roar sig med att kasta nappar på sovande medpassagerare...
Gårdagen började med lite kultur för de kulturintresserade (mig och Malte), då vi tog oss till templet wat prae... för att få oss en lagom dos förgyllda buddhor och dekorerade tempelhus innan vi reste hem.
I poolen vid hotellet träffade vi på en polack som berättade att i polska guidböcker finns det inget positivt skrivet om Patong beach. Jag vet inte hur det triggade oss, men till Patong beach begav vi oss för eftermiddagens utflykt. Varför? ..var första tanken när vi klev ur taxibilen och drabbades av värmen, påträngande försäljare, femdubbla rader med solstolar på stranden och ett allmänt myller... Det blev en snabb lunch och ett par impulsinköpta sandaler innan vi kastade oss in i en taxibil tillbaka till Bang Tao beach. Bang Tao är i och för sig myllrig om man jämför med vår strand hemma på Koh Lanta... Bästa-bästa stranden där det är förbjudet med försäljare och vattenscootrar, och där man dricker den godaste mangoshaken och har den vackraste solnedgången.... (Nej då, jag sitter inte här och längtar tillbaka) Hur som helst, nu landar vi snart i verkligheten igen! Bara några timmar kvar...