Kota Kinabalu, fjärde dagen. I går stannade vi inne i stan i stället för att åka ut till öarna. Det var nämligen söndag, och Kota Kinabalu är känt för sin stora "Chinese Sunday Market" som vi ville besöka. Det går till så att de spärrar av ett stort område för trafik, ett stenkast från vårt hotell, och smäller upp fullt av marknadsstånd. Det var verkligen en jättestor marknad som sålde allt mellan himmel och jord. Här kunde man t...

Nu är vi i Kota Kinabalu på Borneos västkust, en stad med ca 1 miljon invånare (Obs! högst osäker uppgift, stämmer inte med guideböckerna men taxichaufförer kan väl inte ha fel?). Liksom i Kuala Lumpur ser man här en mix av människor av olika ursprung, indier, filippinare, kineser och malajer, men malajerna överväger ganska mycket. Folk pratar flera språk, malaj och engelska är standard och dessutom pratar de ofta ytterligare språk utifrån urspr...

Filippa: Vi sov en natt på Uncle Tan´s basläger och morgonen därpå tittade vi på när de matade orangutangerna på Sepilok Orang-utan Rehabilitation Center. Det tog inte lång tid att åka dit. Vi fick vänta en stund tills klockan blev 10 då de kom med maten men värmen och den stekande solen gjorde det nästan olidligt. Men vi ville inte lämna våra platser längst fram. Vi fick några skymtar av orangutangerna och vi såg en ekorre. Till sist kom de me...

Vi var uppe tidigt i morse, mitt i natten faktiskt. Klockan ringde 03.00, och upp hoppade hela familjen med ett efter omständigheterna osannolikt gott humör! Det blev nämligen alldeles för sent i går, Kuala Lumpur är så roligt och det är så mycket man vill hinna med. Taxin hämtade kl 04.00, incheckning kl 05.00 och planet lyfte, något försenat, kl 07.45. Flygresan gick bra, vi flög med Air Asia, Asiens motsvarighet till Ryan Air. Jag hade förestä...