Profile
Blog
Photos
Videos
Skrivet 16 februari...
Det är lustigt hur mycket jag uppskattar det som jag tar förgivet. Det som egentligen inte syns för mig när jag är hemma, sådant som jag ser förbi eftersom det är så självklart för mig. Jag trode faktiskt inte att det skulle synas speciellt stora skillnader mellan de olika länderna här nere vad det gäller utveckling och eller kulturella skillnader. Men jag överrumplas över hur förvånad jag blir när jag kommer in i Thailand och motorvägarna är gjorda av asfalt och inte stampad lera eller när bussen går i tid.
Bevisligen är det olika, väldigt olika, som jag beskrivit för mig själv så handlar det om erfarenhet. Inte min erfarenhet utan landets. Landets erfarenhet och historia. Skillnader beror såklart på mycket men en stor del beror nog mycket på hur vant ett land är vid turister. Om vi tar Thailand som exempel så har vi ett land vars regering har valt att satsa hårt på bla turistnäringen vilket är en stor del av landets inkomster. För att underhålla turismen som är uppbyggt under många år så inrättas till exempel statliga busslinjer som trafikerar stora delar av landet, linjerna trafikeras av pålitliga bussar på ordentliga vägar. Systemet upprätthåller en hög standard med tidtabeller som följs punktligt vilket resulterar i ökad turism och mer pengar till staten som kan utveckla landet ytterligare. Ser vi istället till grannlandet Kambodja som i stort sett har samma geografiska förutsättningar som Thailand har men, visserligen en blodigare historia, ser vi ett ofullständigt system som är på väg att krascha. Det är ett kortsigtigt turismsystem vilket enbart bygger på att tjäna så mycket pengar på så kort stund som möjligt... Jag kanske låter negativ men det är nog mer att jag är förvånad då båda länderna, eller de flesta länder i Asien bygger sin ekonomi på turism. Och då blir jag förvånad över att vissa regeringar inte tar hand om den möjligheten som de fått pga de geografiska förutsättningarna.
Naturligtvis är det ju lite mer spännande att resa i ett land som Kambodja då inte allt är så upplagt för oss turister som det är i tex Thailand. Men det krävs också mer, mer planering och tid. Det går inte att lita på att du är framme i tid om du har en tid att passa. Du måste räkna med att bussen kommer vara några timmar sen eller att maten du beställde inte är vad du förväntade dig. Men det är också det som gör det till en charm att resa, du vet inte hur nästa timme eller dag kommer att vara, och det viktigaste; You have to lower your standard!
Senast vi skrev något hade vi precis lämnat barnhemmet och tagit oss vidare mot Shianoukville och sedan dess har vi bla besökt tempelkomplexet Angkor I Siem Reap, besökt Bangkok och kollat in Chiang Mai. Chiang Mai är Thailands största stad i norr och extremt lugn, händer inte mycket under varken kvällar eller dag tid. Efter Chiang Mai har vi tagit oss vidare via buss till gränsstaden Huay Xai i Laos, och vidare ut på Mekongfloden till Luang Parabang.
Nu i Luang Parabang, 26 februari
Efter snart en vecka i Laos har vi kommit in i landets otroligt lugna tempo. Spändera många timmar på cafe med aircon är mycket uppskattat i värmen. Vi trodde vi skulle mötas av ett svalare klimat här upp i norr men det verkar vara tvärtom. Svettiga går vi runt på dem små gatorna och letar skugga.
Vi tog oss via mekong floden hit. Det var två dagars båttur från gränsen mot Thailand. En uppskattad tur efter alla trånga bussresor. Här i Luang Parabang har vi, annat än fikat, varit och kollat på ett gigantiskt vattenfall, Kuang Si och besökt ett elefant center. Vattenfallet förde med sig en svettig tur genom djungeln vadandes genom lera och vattenfallets topp som avslutslutades med ett svalkande bad i vattenfallet.
Idag var dagens aktivitet elefanter. Hanna fick av sin snälla mor en heldag på centret med elefanterna som 21 års present lite i förskott. Fick testa på att klättra upp på elefantens huvud, rida, tvätta och bada med dem.
Hanna var glad.
Jonathan var rädd.
Vi är mycket nöjda med dagen och funderar på att skaffa elefant.
Hanna och Jonathan den 26-2-2013 Klockan: 18.30 lokal tid.
Alla bilder finns tillgangliga via denna adress:
https://www.box.com/s/4a62og8ajoy4fvv6rx56
- comments
marie björk Vi tackar för en mycket fin betraktelse! Man kan inte låta bli att dras med i berättelsen och engagemanget kring de olika ländernas likheter och skillnader. Tack också för alla bilder! Det värmer i den svenska vintern. Men nu har vi faktiskt fått känna en föraning om våren med sol, fågelkvitter och en ny våning i skatboet utanför köksfönstret....
marie björk Vi tackar för en mycket fin betraktelse! Man kan inte låta bli att dras med i berättelsen och engagemanget kring de olika ländernas likheter och skillnader. Tack också för alla bilder! Det värmer i den svenska vintern. Men nu har vi faktiskt fått känna en föraning om våren med sol, fågelkvitter och en ny våning i skatboet utanför köksfönstret....
Staffan Mycket trevligt och intressant att läsa. Funderar lite över hur ni tror att kambodjanerna och människorna i Laos (laoiter?) uppfattar er och västerlänningar i allmänhet? Tycker dom att ni är på genomresa och det gäller få ut så mycket som möjligt från turisten eller tycker ni att de har ett mer äkta intresse av er som människor, var och hur ni bor, vad ni livnär er på hemma osv? F.ö. Kan jag rekommendera bilderna i länken, Hanna ser helt galet förtjust ut:) , Jonathan lite avvaktande i början, tror jag. Skulle jag också varit! Ser verkligen varmt ut också. Blir det för mycket av det goda kan ni ju sända en tanke till oss. Folk är euforiska över en tillfällig värmebölja på runt 8 grader. Många hälsningar till er båda.
Gun björk Kära Båda! Det är underbart att veta att ni har det bra.Tack för fin reserapport.Vilka skribenter ni är! Här och litet sol och slask,men det ks avisst bli kallt igen.Marie och Staffan är ute och ser till det på Blidö.De funderar på nytt kök.Jag ska skiva litet på Kik sen.Det är ju roligt med ilika slag av meddelande.Stora kramar från mormor