Det här är historien om hur man svindlar en svindlare

Scenen är Shanghai.

Staden i sig är delad. På ena sidan den "onda floden" spirar skyskraporna och tävlar om att överglänsa varandra. På andra sidan floden finns de gamla europeiska kvarteren där fransk, engelsk och holländsk arkitektur har vuxit ihop till något som är som europa men ändå inte.

Det var i det franska distriktet jag valt att strosa runt. Dagen var solig och jag såg fram emot att gå riktigt vilse för att hitta det jag inte hade förväntat mig. Mina vänner ville få ut mer av dagen så vi delade på oss för att sedan mötas upp för middag och andra trevligheter.

Efter en dag i det vackra distriktet hamnade jag på ett propagandamuseum med kommunistiska posters. Det var intressant att se hur olikt historiska event berättats. Mycket gick emot det jag vet och det fick mig att funder på hur mycket av det jag "vet" eller "anser" är rena propagandan.

Men åter till historien!
Klockan var runt tre när det blev dags att börja röra sig mot Hanna och Jonathan. Jag ringde dem och stämde möte på Shanghais stora shoppinggata. Jag skulle ta mig till en station och höra av mig när jag kom fram. Jonathans initiativ med kinesiska kontatkort till luren var verkligt bra!

Jag lyckas utan missöden ta mig till stationen ifråga men när jag tar upp nallen för att bestämma var vi skulle ses får jag en liten shock. Istället för Jonathans sköna stämma får jag ett kinesiskt smatter i örat. Slut på saldot! Nåja inga problem tänkte jag. Kan ju ladda på det eller låna en telefon i en hotelloby. Det sket sig såklart. Inte skymten av vare sig kioskar eller hotell. Bara multinationella shoppingkedjor... Efter att ha virrat runt i 45 min var jag desperat. Var en timme sen till mötet och hade ingen möjlighet att komma i kontakt med mina vänner.

Så hör jag en röst som tilltalar mig på god engelska. Den tillhör en herre i övre medelålder som verkar misstänksamt angelägen om att bli min vän. Jag vet sedan tidigare att det är vanligt att svindlare närmar sig ensamma turister och blir "vän" med dem. Deras mål är att ta med turisterna till en tecermoni och sedan lämna dem med en galet stor nota. Tursisten betalar och förtjänsten delas mellan svindlaren och tehuset.

Var lämnar det mig då?
Just det! Det lämnar mig med en engelsk/kinesiskatalande svindlare som är angelägen om att bli min vän och som kände till området. Självklart säger jag att jag är intresserad av tecermoni men att jag måste fylla på mitt kontantkort först. Tro mig om det gick snabbt att ordna sedan! In på en mindre gata och fram till ett hål i väggen! Två minuters arbete och sedan ett samtal till Jonathan. En snabb ursäkt att något viktigt kommit upp och sedan iväg från svindlaren och påväg till mer prisvärda trevligheter.

Det var allt för denna gång!

Varma hälsningar från kalla Shanghai!

Max - 8/11-2012